" för att må bra så måste du göra saker för dej själv. "

Dessa dagar sen jag kom hem från sjukan har varit kaos, eller ja allt mellan kaos och lycka.

Jag trodde att allt var påväg att bli bra, visst jag låg högt i sockret men vi alla trodde att de var efter effekten på allt som har hänt. Alla liter glukos på sjukan, all stress,all oro osv osv. Meeeeen det var det ju inte. 

Sen den 25/3 har jag alltså legat HÖÖÖÖÖÖGT helahelahelahelaa tiden & det har varit heeeeeelt omöjigt att få ner sockret. 

Har ringt varje dag till mitt diabetes-team och frågat om råd men dom har bara höjt mitt insulin med små fjuttiga enheter(som en fis i rymden typ) och ja förstår att man inte bara kan höja jätte mycket för ja har ju legat lågt i 21 dagar. 

Trots all frustation och illska osv så har ja försökt att inte tänka på de så jättemycket som ja i vaniga fall skulle ha gjort. Jag har istället umgåtts med V mer avslappnat och faktiskt kunnat tänka p bara honom och oss, ja har låtit mina föräldrar andas ut och låtit dom lugna ner sig och börja jobba. Alltså försökt återgå till de vanliga :) 

Åkte iaf till V i fredags och vi pratade om allt som har hänt med mej, med oss & hur det har fåverkat vår relation. Vi pratade länge och diskuterade en massa. Känns skönt att jag har haft honom vid min sida hela tiden,även om han absolut inte förtjänade allt detta som har hänt! Han visste ju självklart sen första gången vi började prata att jag har diabetes och sånt, men har lixom aldrig sätt mej så dålig som jag har varit & ja/vi har ju berättt vad han ska göra ifall ja blir dålig. men detta som har hänt har varit tooo muuch, men han har fxat det superduper bra! 

Iallafall efter att vi hade pratat och sånt såå gjorde vi lite mat(vi älskar mat,vi äter hela tiden. han är vältränad.jag är tjock). Seeeen efter så tror ja att vi åt något annat hahah och sen skulle vi kolla på LEEET'S DANCE & ja han kollade på det för min skull. 

Mitt under allt kollande så började jag må illa så ja kollade mitt socker och de låg på 23(!!!) och då visste ja att det var ketocis på g.. Och en stund efter de så sprang ja till toan för att kräka, och de gjorde ja cirka 4 gånger. 

Så V bestämde sig för att köra mej till akuten.ännu en gång...  Så till akuten off we go.

Och akuten hä r ju sämst i världen, man får typ hjälp om ens tarm hänger utanför kroppen -.- 

När vi hade börjat köra så ringdeV till akuten och berättade att vi var påväg och varför vi var de, och tanten i telefonen började prata om något & V blev jätte arg åå började skrika (heheh han kan min V), han kallade henne idiot och la på hehehehe. De var tur att han ringde, för ja fick hjälp direkt haha!

PÅ akuten så tog dom en massa blodprov like always, dom kollade inte ens ketoner vilket dom SKA göra!!

Iallafall dom kom oh berttade att jag låg på 26, no shit?!?!? Så dom gav mej 4 enheter insuliin och så fick vi vänta... SOM FUCKING VANLIGT DÄR.

Medans vi väntade där så får jag sms av pps som frågar om vi var kvar & ja svarade att vi var. Och då svarar pappa att han också var påväg in med ambulans för att han hade fått en smäll på ögat av ett gäng killar(pappa är ordninsgvakt)

Jag och V kollade på varandra och tänkte typ " vadfan händer ens? " , då slutade ja tänk på mej själv och blev orolig as fuck för paps :((( . Tur att V var med och kunde lugna ner mej och säga att paps mår bra eftersom att han ändå kunde smsa. 

Mitt hjärta slutade typ slå och tårarna var på g när ja såg när dom kom med pappa :(( pappa har alltid varit hjälten, den starka av oss! Meeeen.... han mådde bra, han skrattade haha. Och de gjorde dom alla andra där också för de var ändå lite kul att vi båda var där samtidigt.. 

Ja blev precis utskriven när paps kom in så ja fick ringa mamma så hon fick komma. 

När ja ringde mamma och berättade att pappa hade kommit in och vad som hade hänt så fick ja svaret " VAFAN HÅLLER NI PÅ MED?????? ", sen la hon på och kom. 

Hon var orolig och ledsen, lilla mamma, min krigare. Hon stannde kvar & jag ock viktor var tvugna att åka hem, och vi la oss kanske vid 5 på morgnen. TRÖTTA SOM FAN.

Och sen dess har mitt socker fortfarande varit högt, och i onsdags fick jaåka in igen fast med socker på 29... men dåååå blev det kaos. Jag var SÅ ÄCKLIGT ARG OCG TRÖTT PÅ DOM. Fick höra att det inte var viktigt att ja låg på 29 och hade kräkt. Nejdå när ja liger högt så "bränner" sockret organen i kroppen.Idioter

Det var 24(!!!) stycken före mej så ja fick nog och sket fullständigt i vad min doktor har sagt, ja gav mej mer insulin än vad ja ska för att de ska sjunka & medans ja väntade på min tur så fick ja ner sockret och mådde hur jävla bra som helst! 

Fast för de fick jag utskällning av mitt diabetes-team, ja får inte göra något utan att fråga dom. FUUUCK ER JA GÖR VAFAN JA VILL NU FÖR DET HJÄLPER IAF.

Nu väntar jag på remiss ner till Lund, för dör hjäper dom folk & man får det man behöver.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har alltid varit den som inte velat prata om jag mår dåligt, har aldrig velat prata om min diabetes med någon. Har alltid sagt att jag mår bra när sockret varit dåligt, mest för att ja inte vill att dom som frågar ska oroa sig. Men nu efter all...

Kurva betyddr h..ra på bosniska hihihi, lika kul varje gång. mvh dålig humorSåhär såg de ut igår då.. ...

..4 månader senare, ja lever fortfarande!    Mycket har hänt sen 4/4 haha, jag blev aldrig skickad till Lund pga att ja kände att ja inte fick någon hjälp av mitt diateam. Istället så fick ja vara en bitch och tjata till mej en pump, efter många ...

Blir ett uppehåll på bloggen. Måste ta mej igenom allt detta äckliga skitet, måste hitta energi och ork till att vilja fortsätta. Måste hitta energi till att sluta mej själv,min diabetes och allt annat äckligt jävla helvete. #fuck dia...no fuck e...

Hejsan Melissa! Jag har märkt att du inte är i toppform just nu, och tänkte bara skicka lite styrkekramar. Trots att vi inte umgås eller ens pratar så tänkte jag bara att jag kunde skriva en liten hälsning att jag tänker på dig och att jag hoppas att...